Att föda barn kan vara en enormt stärkande upplevelse. Kvinnan upptäcker för första gången vad hennes egen kropp är kapabel till. Hon får känna urkraften som tar över och som låter henne föda fram sitt barn. Det är primitivt och det är mäktigt. Men inte alla känner så. För vissa kan förlossningen kännas traumatisk, att de tappar kontrollen, att de inte kan hantera det som händer. Smärtan kan bli ohanterlig och när allt är klart så vill kvinnan kanske aldrig mer skaffa barn. De har alltså upplevt sin förlossning som allt annat än stärkande för kropp och själ.
Varför är det sådan skillnad? Varför kan vissa kvinnor gå igenom en förlossning med ett léende på läpparna, medans andra skriker av smärta? Varför kan vissa kvinnor direkt efter förlossningen säga att de skulle kunna göra om det igen, medans andra blir så rädda att de aldrig mer tänker föda vaginalt? "Orgasmic birth" är ett nytt begrepp som sprider sig i världen. Det behöver inte betyda att man får en orgasm under förlossningen (vissa får faktiskt det, och hur skriver jag om i Del 2), utan det betyder också att kvinnan kan uppleva en sorts extas, ett flöde av stärkande positiv energi som de aldrig kännt förr - en orgasmisk upplevelse.
Men först, varför blir förlossningen en negativ upplevelse?
Stress-spänning-smärta cykeln
För att kunna föda på bästa sätt ska man följa kroppen. Kroppen vet vad den gör, det ligger långt in i den primitiva reptilhjärnan och reptilhjärnan är det enda som behövs för att kunna föda barn. Mer om detta i senare inlägg. Men i dagens samhälle har vi blivit experter på att koppla bort kroppen. Lite ont i knät? Ta en alvedon, och fortsätt som vanligt. Man känner inte längre sin kropp. När smärta uppstår någonstans i kroppen, kan det ofta vara svårt att lokalisera exakt vad det är som gör ont. Var i knät gör det ont, var i magen känns det inte bra? Hur känns dina fötter, känner du ett slut på kroppen, eller din kropp "bara finns där"? Smärtan är något som är av ondo. Smärtan får inte finnas och hjälper inte alvedonen så finns det kanske något starkare. Men det får inte glömmas att smärtan har en mening. Har du ont i knät? Ja det betyder att det är något du har gjort som inte var bra, det betyder att du behöver vila det knät, eller hitta ett annat sätt att arbeta på. Smärtan är en varningssignal som säger vad din kropp behöver göra. Har du huvudvärk ofta, är du stressad? Behöver du stressa ner i vardagen, istället för att dagligen ta smärtstillande? Gemensamt är att smärtan vi känner till, visar att något är fel, att något inte stämmer med din kropp.
Men, förlossningssmärtan då? Är den smärtan av ondo? Är den smärtan en varningssignal för att något inte är som det ska vara, att det är något fel på din kropp? Nej, det är en helt annan sorts smärta. Men vi är vana vid att se på smärtan som något som måste försvinna, som något allvarligt fel, som en skada på kroppen. Men smärtan som uppstår under förlossningen har en helt annan funktion, och det är inte lätt för dagens människor att känna den skillnaden när väl smärtan kommer.
Reaktionen blir rädsla, och rädsla skapar spänning. När kroppen spänner sig, blir smärtan värre, och när smärtan blir värre så spänner man sig ännu mer. Det blir en ond cirkel av det hela. När man har kommit in i denna cirkel hamnar kroppen i en stressreaktion; pulsen ökar, hjärtat pumpar hårdare för att få ut så mkt blod och syre som möjligt i musklerna, andningensfrekvensen ökar och andningen blir ytlig, rösten blir ljus och skrikig, adrenalinet flödar och kroppen förbereder sig på att slåss eller fly för livet. Panikkänslor, ångest, rädsla, stark smärta, förlorad kontroll är några av de upplevelser man kan få av stress-spänning-smärta cykeln om man inte kan bryta sig ur den. Man får en negativ förlossningsupplevelse, eller i värsta fall en traumatisk förlossning.
Det är alltså denna onda cykel som är en stor bov vad gäller negativa förlossningsupplevelser. Kroppen hindras att producera smärtstillande hormoner/endorfiner och cykeln hindrar kroppen att producera lugn-och-ro-hormonet oxytocin. Det blir alltså väldigt svårt för kvinnan att kunna slappna av, smärtan blir värre och man försöker istället kämpa emot det som händer i kroppen.
För att istället skapa möjlighet för en "orgasmisk förlossning" så måste man bryta denna cykel. I grund och botten ska man göra det motsatta av det som händer under stress-smärta-spänning cykeln, alltså: slappna av och andas djupt och lugnt. Låta/ljuda med mörk röst och bli "tung" i kroppen. Mer om Orgasmic Birth i del 2.